StartsidaInspirationBlogg99 problem men en detaljplan är inte en av dem

Historia

De första städerna i Sverige började uppstå runt 1200-talet. Städerna växte fram utifrån geografiska förutsättningar snarare än utifrån en ”planering”. Under mitten av 1300-talet började dock vissa regler fastställas i och med Magnus Erikssons stadslag där man kunde läsa att ”Alla allmänna gator skola vara åtta alnar (ca 4,8 meter) breda, så ,att man kan på dem både åka och rida”.

Stadsplaneringen såsom vi känner den idag kan säga ha sin början under 1600-talet. Anledningen till att det inte gjordes innan var troligen för att det inte behövdes men när städerna växte, exempelvis exploderade Stockholms folkmängd från 9000 invånare 1630 till 60 000 invånare 1685, så ökade behovet av en ordnad planering av städer.

Det vanligaste sättet att planera städer under 1600-talet var att enligt en rutnätsplan. En variant på detta var fästningstäderna där rutnätet omgärdades av sk. Stjärnfort. Ett exempel på detta som syns tydligt än idag är Göteborgs stadsdel ”Inom vallgraven”. I övrigt är de rutnät som lades i våra städer på 1600-talet fortfarande helt dominerande i stadsbilderna runt om i Sverige.

Allt eftersom städerna växte, under industrialiseringen särskilt mellan 1860-1900 när befolkningne i de svenska städerna 

I och med 1874 års byggnadsstadga bestämdes att alla städer skulle ha en byggnadsnämnd som hade till uppgift att upprätta stadsplaner. Noteras kan att det fram till 1931 fortfarande krävdes godkännande av Kunglig Majestät, vid denna tid i praktiken regeringen, innan en stadsplan fick tas i bruk. 

Vad är en detaljplan

Detaljplanen utformas alltid av kommunen som har att ta ställning till allmänna intressen enligt plan- och bygglagen (2010:900) vilken reglerar hur en detalplan tas fram och även dess innehåll. 

Med detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden. De flesta detaljplaner görs i tätorterna och för vissa fritidshusområden. Planhandlingarna består minst av en plankarta och en planbeskrivning. Även andra dokument kan ingå ofta, exempelvis illustrationskarta, planprogram, miljökonsekvensbeskrivning och andra utredningar.

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett markområde är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. 

Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt andra kapitlet i plan- och bygglagen samt till hushållningsbestämmelserna i tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. Detaljplanen medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år.

Efter att genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan med den skillnaden att planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan att berörda kan ställa ersättningsanspråk för förlorade rättigheter

Vad innehåller en detaljplan?

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Plankartan ska visa för vilket området detaljplanen gäller. Det ska också framgå hur planområdet delas upp för olika ändamål och vilka bestämmelser som gäller för de olika delområdena.

Till varje detaljplan hör också en planbeskrivning som förklarar syftet med planen och på vilket sätt den ska genomföras. Syftet med detaljplanen ska redovisas tydligt så att avsikten och ändamålet med planen enkelt kan förstås. Planbeskrivningen ska innehålla illustrationsmaterial om det behövs för att förstå planen. Avsikten är att alla som berörs av detaljplanen ska förstå konsekvenserna av den. 

När krävs en detaljplan?

Kravet på att upprätta en detaljplan uppstår nästan alltid vid större exploateringar och anspråk på att använda mark och vattenområden för bebyggelse. Men det är flera olika faktorer som avgör om detaljplan behövs innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Det har att göra med både den typ av förändring som ska ske och förhållandena i omgivningen. I planoch bygglagen finns bestämmelser om när kommunen ska ta fram en detaljplan innan lov får ges. Men det är kommunen som avgör när och var detaljplan ska göras. Det finns inga regler för i vilka sammanhang detaljplan får användas.

En detaljplan behövs för att bygga en ny sammanhållen bebyggelse.Sammanhållen bebyggelse utgörs i regel av 10-20 hus där tomterna gränsar till varandra eller skiljs åt av en väg, park eller liknande ytor. Men även områden med minst tre hus på två tomter kan utgöra en sammanhållen bebyggelse.

Detaljplan behövs också för bebyggelse som ställer krav på gemensamma anordningar t.ex. gator. Genomförandet kräver då också i allmänhet att kommunen medverkar vilket kan regleras genom en detaljplan. Om det endast är fråga om att bygga ett fåtal nya bostäder, i anslutning till sammanhållen bebyggelse, kan dessa först prövas med bygglov eller förhandsbesked för att avgöra om en detaljplan behövs.

En detaljplan behövs också för bebyggelse som ska förändras eller bevaras i ett sammanhang, t.ex. upprustning och förtätning inom ett befintligt område och utvidgning av ett befintligt område.

Även uppförande av nytt enstaka byggnadsverk som är bygglovspliktigt kankräva detaljplan om byggnadsverket får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stort bebyggelsetryck i området. Enstaka byggnader som kan ha betydande inverkan på omgivningen är större byggnader för, t.ex. handel, industri och service. Detaljplanen kan då reglera t.ex. storleken på verksamheten och bebyggelse i grannskapet. Även lokaliseringen av större lantbruksbyggnader som inte är bygglovsbefriade och som har påtagliga miljöeffekter för befintlig bebyggelse kan behöva prövas i detaljplan.

Hur ansöker man om en detaljplan?

Den som vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas, kan ansöka om planbesked hos kommunens byggnadsnämnd. Om byggnadsnämnden ställer sig positiva tar de också ställning till om de ska ge Stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja processen. Kommunen kan själva initiera en detaljplan, exempelvis för nya bostadsområden.

En detaljplaneprocess innebär alltid att kommunen tar betalt för att upprätta en detaljplan och hantering enligt fastställd taxa. Ett första steg är att kommunen (byggnadsnämnden) är skyldig att besluta om planbesked senast inom fyra månader från den dag då en komplett ansökan kommit in, om kommunen och den som har ansökt om planbesked inte kommer överens om något annat. I detta skede inhämtas synpunkter från markägare i det aktuella området. Av beslutet ska det framgå om kommunen avser att påbörja ett planarbete och i så fall när detta arbete antas ha lett fram till ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan alternativt ändra  eller upphäva områdesbestämmelser. 

Om beskedet är att kommunen inte avser att inleda något planarbete ska skälen till detta redovisas i beslutet. Varje detaljplaneprocess innebär en prövning av ett stort antal faktorer. Kommunen kan därför aldrig på förhand utlova att en plan med ett visst innehåll kommer att vinna laga kraft.


Alaa Alshawa
Alaa Alshawa
author

Kontakta oss

Har du en fundering eller fråga du inte fått svar på? Tveka inte att höra av dig!

Alexandra-Halfya-Founder-Combify